...for vi upp till Piteå för att hämta en liten hanvalp. Jag var självklart glad och upprymd, men samtidigt orolig och nervös. Tänk om han inte skulle älska mig? Och ännu värre: tänk om inte jag skulle älska honom? Jag visste inte då att han skulle komma att bli min bästa vän.
Idag för ett år sedan tog vi lille Benny från sin mamma och sitt hem, och ändå verkade det som om han var världens lyckligaste hund. Han var så glad i allt och alla, och han var, och är, den coolaste hund som jag lärt känna. Jag hoppas att vi får många år tillsammans, du och jag Benny. För jag älskar dig! <3